Efter Sankt Martins Tag med lykttåg finns ingen återvändo. Även om detta festliga lyktkalas går av stapeln redan i slutet av oktober eller tidig november börjas det därefter. Telefonen ringer och någon svensk vän rapporterar glatt att ett IKEA-besök nyss blivit av. -Det slank förstås med lite glögg och några pepparkakor därtill. Ska vi tjuvstarta?
Därefter avlöser de varandra, glöggfester, luciamingel, julkalas, namnen är olika men konceptet detsamma- att fira att julen är i antågande och att det framför allt är barnens högtid.
Igår på den andre advent var det dags för julkalas. Med nyss missad S-bahn som (visade det sig) bara gick var tjugonde minut från vår station, byte i Treptower park vilket tar sin tid med son i kärra och två hissfärder för att ta oss till perrong nummer två, en stund på ringbahn, byte till buss, pulsande i snö, två kvarters extrapromenad eftersom en vänlig tysk dam övertygat förklarat att hennes vägförslag var bättre var vi så slutligen framme vid julkalaset. Resan för att ta oss till tjusiga västförorten Grünewald tog alltså dörr till dörr två timmar. Är man inte storstadsbo från början kan det tyckas en aning vansinnigt att åka så långt. För en inflyttad svensk berlinare hör det till vanligheterna även om man blir bekvämare med åren.
Väl på festen bjöds läckerheter av alla de slag. Jag började fundera på om det var någon annans barn jag råkat få med mig eftersom buffetbordet med julens alla kakor och godsaker dissades till förmån för allt annat skoj som erbjöds. Dans runt granen ackompanjerades av såväl violin som piano. Tomtens besök gjorde inte mindre succé hos barnen. Det här var verkligen en ambitiös tomte dessutom för han såg till att handhälsa på och prata en stund med alla barn, och de var rätt många. Efter julklappsutdelning och lek med andra barn var det så dags att ta sig hem. Hemresan gick dock betydligt fortare. När vi så närmade oss vår S-bahnstation och jag glatt förkunnade att vi snart var hemma ropade sonen i högan sky.
-Nej mamma, inte hem. Mer julkalas, mer skoj!
Då är utflykten som man dragit sig för värd varenda sekund av färden trots att resan ibland kan ta två timmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar